Insamlingsexpeditioner

ARNOLD ARBORETUM – the world famous arboretum of Harvard University

Franklinia alatamaha – an extinct species in the wild Arnold Arboretum Boston USA Sep 27, 2014 (photo by Sten Ridderlöf)

End of September 22 participants from the Swedish Society of Dendrology and Park Culture visiting Boston and Arnold Arboretum. We were professionally guided by the Curator Michael Dosmann in the arboretum and highly impressed of the rich living tree-collection as well as the well-organized methods handling the trees in all respects. For example we learned about their ambitious Landscape Management Plan, comprehensive Inventory of Living Collections 2012, careful tagging the trees, the interactive digital tree-mapping and nowadays concentration of tree planting to mainly six genera from the temperate world. But the ground was laid in early 1870s when the arboretum was founded. Early staff members such as Charles Sprague Sargent, Ernest Henry Wilson, Joseph Rock and William Purdom among others are still present by their plant introductions. During our walk with Michael we were shown part of the historic collections. A lot of these trees were of impressing sizes. Some Asiatic species are here as big as the biggest in their natural habitat. It was difficult to portrait theme, therefore only a lot of beautiful stems on photos instead. But look at the interesting bark and admire Wilson’s introduction of Acer griseum! After the encouraging time – when also Henrik Sjöman from the Swedish University of Agricultural Sciences made a lots of worth full information – we ended the day in some Emerald Necklace parks. We spent the evening in central Boston. Great place!

AUTUMN COLORS in the APPALACHIANS – White Mountains to Shenandoah

During two weeks in September-October 2014 22 participants of the Swedish Society for Dendrology and Park Culture travelled in the Appalachians Mountains and visiting world famous Gardens & Arboreta in Boston, Washington and New York. A convenient bus took us into the beautiful landscapes of New England with a touch of Scandinavia to a greener mountain ridge in Virginia with a southern atmosphere. During the mountain tour we made day-excursions from our stays in Lincoln, New Hampshire, Bennington in Vermont and Front Royal in Virginia. We were in the very right moment to catch the splendid colors firstly in hillsides then around roads and streams in the valleys. Only a few or one cold night can make the differences. The sensational colors in northern woods are not only a result of temperatures but also the diversity and ages of the tree species. National Parks in the Southern harbor more species in general and more evergreens in particular than the less diversity you find in the northern woods. After large scale operations of logging in 1870s and later there are now old primary woods in for example White Mountains which are relatively rich of colorful species like maples, aspen and birches. In the older times pines, spruces and hemlocks were the dominating trees here. And so they will do again in approx. 50-75 years in the future. As visitors we were very pleased by the autumn color explosions in the large woods of the White and Green Mountains. And we really loved all oaks and other shrubs and trees we found in Shenandoah Mts. including a meeting with a black bear. In general an enrichment and positive journey for tree-lovers from Sweden. /Sten Ridderlöf 2015-01-23.

US National Arboretum & New York Botanical Garden

Within a week members of the Swedish Society of Dendrology and Park Culture visited two of the world’s greatest gardens, USNA in Washington DC and the New York Botanical Garden in NYC in the beginning of October 2014. Both gardens were impressing but our time was too less than it should. USNA is a large place so we had to transfer ourselves by bus. Both gardens showed a rich and interesting collection of trees & shrubs, some of that we had newer have seen before. Please look at the detached photos but there is so much more to see! Both places I will visit again as fast as possible. / Sten Ridderlöf 2015-02-20.

TREES in NYC & WASHINGTON DC – some good examples

In early October 2014 members of The Swedish Society for Dendrology and Park Culture visited Washington DC and New York for studying trees and the park cultures in these cities. We did a more focused stay in the world famous gardens USNA in Washington DC and The New York Botanical Garden i Bronx NYC. Photo memories from there and some comments around the pics can you find in a Google’s Picasa album, named U.S. NATIONAL ARBORETUM & NEW YORK BOTANICAL GARDEN. In this album I have presented just a few glimpses of what we met in United States Botanic Garden Washington DC, Central Park and The High Line in New York City. In ordinary streets for example in Manhattan or Bronx we found a lot of newly planted trees of different species and cultivars. Even some rare ones. That was the ultimate proof of The MillionTreesNYC. An impressing street and park planting project engaging also volunteers. Any property owner can plant a tree for free by following the directions of Permit Planting. And streets must be planted at new building and major enlargement projects. Except tree for free you can adopt a tree and learn about the care. At the moment, if I am right, 10 million trees have been planted. It is a splendid method to make a city more beautiful and healthy. It is really a project for the future. I wish we come to the same wise decision in the capital of Sweden – Stockholm. / Sten Ridderlöf 2015-01-25

FDP TOUR in EASTERN USA

Bland tempelträdgårdar och berg i Japan

Koishikawa Botanical Gardens-Japanse landscape garden in Tokyo

Mt. ZAO – a complex volcano, one of the most active i northern Honshu, SW Sendai City JAPAN

HAMARIKYU GARDEN – an old urban garden in Tokyo City JAPAN

RYOANJI Temple Garden – a dry landscape garden in Kyoto JAPAN

NIJO CASTLE GARDEN – a 400 year shogunate garden in Kyoto City JAPAN

GOLDEN PAVILION and Kinkakuji Temple Garden, Kyoto JAPAN – a splendid milieu

KIYOMIZU TEMPLE – an old Buddhist temple in Kyoto JAPAN

KONGOBUJI TEMPLE – Sacred center of Shingon Buddhism Mt. KOYA, JAPAN

SAMURAI HOUSE for NOMURA family – a beautiful pocket garden in KANAZAWA Ishikawa Pref. JAPAN

KORAKUEN GARDEN in Okayama Prefecture – a most beautiful strolling garden in JAPAN

MATSUSHIMA BAY- scenic view with hundreds of islands Honshu JAPAN

MAKINO BOTANICAL GARDEN – a research garden in Kochi Prefecture JAPAN commemorating Dr. Tomarito Makino

KATSURAHAMA – a soft Pacific Ocean place in Kochi Pref. JAPAN

Mt. ISHIZUCHI & OMOGO Valley – two dendrological hotspots in Shikoku island W. JAPAN

Ulleung-do – På dendrologens topplista

Katamaranen mellan Mukho-Dodong

Tor G Nitzelius, vår eminente dendrolog och författare, ledde 1976 en nordisk växtinsamlingsexpedition till Japan. Inför sin hemresa efter väl genomfört uppdrag beslöt han att ta en omväg hem via Seoul. Nitzelius hade länge haft en önskan att få se Ulleung-dos vegetation och flora, till stor del inspirerad av Wilssons korta men intressanta framställningar. Därför avtalade han med myndigheterna om tillstånd att få att insamla växter och fann medhjälpare bland några växtintresserade koreaner.

TV för avkoppling – Chin-Sung Chang & Yujin Park & Joo Eom på Dodong-hotellet Ulleung-do 25 sep 2010

Avfärden skedde från kustorten Pohang. Det blev en stormig överfart där sjösjukan grasserade. Färden är något längre än den rutt vi tog, 217 km jämfört med våra 161 km från Mukho. Även om båtarna numera är snabbgående så blir det många timmar på öppet hav. Vår överfart var gropig men storm var det inte. På sin höjd styv kuling. En stor andel av koreanerna uppvisade samma beteende som på Nitzelius tid vilket förvånade oss. Någon timme före landstigning läade den höga ön havet vilket lättade allas sinnen. Till och med solen tog sig igenom molnbankarna när vi nådde inloppet till öns huvudort Dodong. Det råder febril aktivitet i den lilla hamnen när fastlandsbåtarna anländer. Alla vill vara på plats och ta emot eller bara ha koll på främlingarna. Att vi, två européer och tre Seoul-bor, med fältutrustning anländer uppmärksammas förstås. Men inte på något ovänligt sätt snarare hjälpsamt och med förundran. Allt är miniatyrsmått jämfört med i Seoul. Några steg från hamnen i en backe sneddade vi in på vårt hotell. Ett charmigt ställe av enklaste slag. Ett hål i väggen för att inta maten med en ständigt påslagen tv, alldeles utanför hotellägarens bostad. En välsmakande koreansk lunch med öl och strax därpå började våra utflykter.

Samma dag vi anlände tog vi en taxi till vägens slut i riktning mot ett vattenfall, Bongnae waterfall som vi nådde efterhand. Under denna premiärtur hann vi bekanta oss med kamelia Camellia japonica här i form av träd, två endemiska lönnar okamotospetslönn Acer pictum ssp. okamotoanum och ullunglönn Acer pseudosieboldianum ssp. takesimense. Och i övrigt en dendroflora vi mött på fastlandet.

Under de fyra eftervarande exkursionsdagarna så gick nästa expeditionsdag till att utforska och bestiga det 984 meter höga berget Seonginbong. Höjden kan i jämförelse med andra berg betraktas som högst måttlig. Men här går starten vid vattenytan och stigningen är ihållande brant. Men mycket givande tur.

Nästa dagsetapp tog vi en reguljär buss till öns västra del, därefter marsch uppför i ett dendrologiskt mycket spännande område – Taeha-Dong. Utmed vägen fanns små odlingslyckor med gummor som tog upp knölar och rensade ogräs, allt för hand. Nitzelius nämner i sin bok ’Träd i när och fjärran’ från sin resa till ön 1976 att han noterade synnerligen primitiva bostäder. Här ute i bygden kan vi bekräfta att de fortfarande finns kvar och används.

Vår fjärde dag på ön gjorde vi ånyo en busstur, nu mot öns norra del. Därifrån, vid kusten vandrade vi söderut i riktning mot berget Seonginbong.

Vid något tillfälle i början på vår svensk-koreanska expedition överlämnade jag ett supplement till Lustgården på engelska till Chin-Sung Chang. Det hade titeln: Nitzelius, T. 1990. The Ullung rowan. Lustgården 70 (1989) supplement pp 1-24.

Chang hade hunnit läsa den och jag var ivrig att vi gemensamt skulle syna varje möjlig rönn. Var det japanska rönnar Sorbus commixta vi träffade på eller en egen art som Nitzelius misstänkte? Redan högt uppe i berget Seonginbong, då jag och Lenn Jerling var ensamma, träffade vi på lönnar som påminde mycket om den lönn jag anskaffat i Sverige kallad Ullungrönn, möjligen Sorbus commixta aff.

Tidigt vid vandringen mot berget Seonginbong stod vi inför en grupp rönnar som stod ut men liknade inte de commixta-rönnar vi sett på fastlandet. De var i olika fas vid invintringen. Se bifogade bilder nedan!

Nu har arten äntligen fått ett artnamn Sorbus ulleungensis genom ett omfattande arbete av några sydkoreanska botanister (Chang & Gil 2014). Chang, C.S., Gil, H.Y. 2014. Sorbus ulleungensis a New Endemic Species on Ulleung Island Korea. Harvard Papers in Botany 2014, BioOne.

Det är mycket glädjande. Bör noteras att Tors son Tor Nitzelius jr överlämnade detta supplement till mig då han hörde att jag skulle besöka Ulleung-do. Och det supplementet kom alltså i Dr. Changs hand. Samtidigt som jag själv har drivit upp rönnar från vår insamling 2010. Cirkeln är sluten efter 38 år!

Sista dagen passade vi på att ta en daglig turistbåt som i behagliga knop tog oss runt hela ön. Det bör noteras att det inte finns någon väg på öns östra del. Här kunde skådas basaltpelare som tornade upp sig som månraketer med en flora på toppen och utmed tvärbranta sidor.

Här följer bilder från vår tur på ön där vi hela tiden turligt nog undslapp regn och hårda vindar.

Dodong med omnejd

Berget Seongin Bong

Taeha

Norra Ulleung-do

Kusten runt Ulleung-do

Några glimtar från Pyongyang och Seoul

Trots 15 år sedan mitt besök i Nordkorea tycks tämligen litet ha skett i huvudstaden och på landsbygden. Av artiklar och bilder jag löpande följer har Pyongyang som den demokratiska republikens fönster mot omvärlden mest bestått i uppförande av nya skyskrapor, lyxhotell, gigantiska idrottsanläggningar, stora monument och varuhus. Något utmärkande är också att antalet bilar ökat men fortfarande i behaglig mängd, likt tidigt 1960-tals Stockholm. Pyongyang är eliternas stad. Ingen flyttar in där eller ens i dess utkant utan statens godkännande. Människorna är strama och reserverade. Här verkar landets nomenklatura. Och ett antal betrodda som får staden att fungera. De påpassar och är påpassade. På landsbygden är befolkningen mestadels mycket nyfiken.

Seoul är i dess centrum en myllrande stad med västvärldens affärskedjor jämte de koreanska och japanska konglomeraten. Unga människor går in och ut i skyskrapornas moderna affärslokaler blandat med rader av marknadsstånd som säljer allt. ’Absolut Allt’ tycks det. Tjänstemän i mörk kostym och dräkt vandrar ’en masse’ mellan kontor, lunchställen och tunnelbana. Också de upplevs strama till skillnad mot ungdomarna. Mitt i det larmande citylivet återfinns historiska trädgårdar med vaktavlösningar och parader och stora grupper, ofta något äldre som bedrev, som jag uppfattade, Chi gong. De ville fånga in till och med mig i det lugna rörelsemönstret.

Tunnelbanenätet i Seoul är mycket omfattande och sinnrikt. Kortfattad beskrivning: en stor ring genom stadens ytterkanter med en mängd enskilda linjer inom denna, likt ett hjul med ekrar. Det är lätt att komma till rätt station (ofta angiven med engelsk text) men det kan ta en timmes skillnad beroende på hur man åker. Antingen är man djärv nog och byter till en eker eller så tar man det säkra och följer hjulets alla stationer tills man är framme. Lite tid kan man då tjäna genom att åka i rätt riktning. Hur som helst det blir ofta en intressant och givande resa. Då Seoul hyser hälften av landets befolkning så duggar också busstationerna tätt utanför tunnelbaneringen. Där varje station närmast liknar Skanstulls busstation.

Klicka här för att läsa (PDF-fil).

Japan, klicka här för att läsa (PDF-fil).

• Färd i slutet land, klicka här för att läsa mer (PDF-fil).
• Växtinsamling av buskmagnolia Magnolia sieboldii i Nordkorea 2004