Sten Ridderlöf
Private Journey to China, Bejing September 2010
Private Journey to China, Bejing September 2010 https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/Part-of-Beijing-Botanical-Garden-Sep-20-2010-1024x768.jpg 1024 768 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gNordic Arboretum Committee (NAC) 2016 in Sweden
Nordic Arboretum Committee (NAC) 2016 in Sweden https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/006-New-leaves-of-Castanea-dentata-Arboretum-Norr-Aug-16-2016-1024x768.jpg 1024 768 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gNordic Arboretum Committee (NAC) 2017 Moscow
Nordic Arboretum Committee (NAC) 2017 Moscow https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/600-Entrance-to-the-ecological-path-in-National-Park-near-Pleshcheyevo-Lake-Russia-Aug-10-2017-1024x576.jpg 1024 576 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gNy exotisk magnoliahybrid blommar i Sverige!
Ny exotisk magnoliahybrid blommar i Sverige! https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/l5.jpg 829 686 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gTilia amurensis ’Chandalaz’
Tilia amurensis ’Chandalaz’ https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/4.-Tilia-amurensis-L-wc-Chandalaz-Russia-1997-Tilia-cordata-R-wc-Börholmen-Svartsö-Uppland-Pl-1982-KV-Växthuskullen-LH-Sep-2-2017-1024x708.jpg 1024 708 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gVäxtinsamling i ryska Fjärran Östern år 2000
Min första riktigt givande insamlingsresa gick till ryska Fjärran Östern, där jag som styrelsemedlem i Föreningen för Dendrologi och Parkvård (FDP) tillsammans med ledande representanter från Komarov-institutet i S:t Petersburg, främst Gennady Firsov och Vladivostoks Botaniska trädgård genomförde expeditionen i fält mellan 10 september till 2 oktober 1997. Vi startade tidigare och kom hem något senare genom stopp för ytterligare administrativa åtaganden i S:t Petersburg. Expeditionen fick namnet SDK (Swedish Dendrology and Komarov botanical expedition 1997) och de svenska kollekterna numrerades därefter.
Denna resa inriktade sig på insamling av fröer, växtdelar (levande och torkade) och småplantor i sydöstra Ryssland, ”fastlands”-länet Primorsky Krai som gränsar både till Nordkorea och Kina där Vladivostok är länshuvudstaden vid Japanska sjön. Som ett formellt samarbete mellan Sverige och Ryssland hade vi fått vederbörliga tillstånd för ut- och införsel av växtmaterial, därtill tillträde till stängda områden nära gränsen till Nordkorea och norra Kina. Troligen var vi de första västerlänningar som erbjöds dessa tillträden. Ryssland ville vid denna tidpunkt öppna upp sig för vetenskapliga kontakter i Västvärlden och ansåg sannolikt Sverige som lämpligt.
SDK-expeditionen genomfördes i fyra veckolånga etapper. Alla inom Primorsky Krai men i olika väderstreck med Vladivostoks botaniska trädgård som utgångspunkt. Där övernattade vi var gång i enkla lokaler (som nu brunnit ned) och inköpte mat & vodka på lokal marknad. Vi tre västerlänningar – Elisabeth Öberg från Arboretum Norr, geologen Rabbe Sjöberg från Obbola och undertecknad – fick befinna oss på vederbörligt avstånd vid inköpen vilka annars skulle ha blivit mycket dyrare. (Efter min första ansträngning att köpa en back ”champagne” från Armenien istället för vodka mötte jag vid nästa tillfälle visst obestämt motstånd. Det fick bli den starkare drycken, téer, vår egen medtagna Nescafé, mycket färska grönsaker, inlagda gurkor och koreanska nudlar. Allt föredömligt och smakrikt tillagat över öppen eld i skogen nära våra tält).
För att se SDK-expeditionens hela färdväg och de olika etapperna gå in på nätet https://www.dendrologerna.se/utgava/lustgarden-1998/ och ladda ner artikeln Äventyrlig fröjakt i ryska Fjärran Östern sidorna 81–92. Där återfinns även några namn. Försök använda denna karta eller en liknande.
Etapp 1 tog två dygn till vårt slutmål Mt Snezjnaja (på svenska ”snöiga berget”). Mycket intressant sågs och insamlades på vägen dit och åter. Fröet från SDK 6 – björkspirea Spiraea betulifolia – insamlades på detta berg 1350 m 1997-09-12, se nedan under fråga 9.Under denna etapp besöktes flera intressanta platser bland annat ytterligare ett högt berg Gora Golets, ca 1600 m. Vi passerade med bilen över vadställen kantade av frodiga dalar med högväxta choseniapilar (Chosenia arbutifolia) vid Partizansky River och dess tillflöden. Vi kom in i små byar som Breevka och Slinkino där de odlade manchurisk aprikos (Prunus mandshurica) och fjärilsranka (Schisandra chinensis) för eget bruk och förmodligen för avsalu, som hämtats från omgivande natur. Där framställdes enligt uppgifter även Fjärran Österns bästa honung. Binas nektarinsamling pågår endast under två veckor i juli beroende på blomningstiden hos de tre lokala lindarterna manchurisk silverlind Tilia mandshurica, Tilia taquetti och amurlind Tilia amurensis.
Här följer bakgrundsinformation om amurlinden som insamlades hösten 1997 i ryska Fjärran Östern.
Den insamlades som en fröplanta intill en påfallande småvuxen amurlind Tilia amurensis i bergskedjan Chandalaz i södra Sichote-Alin. I en starkt solbelyst kalkgrusbrant nära toppen av Chandalaz-berget i Lazovi-reservatet noterar jag enligt insamlingsprotokollet Tilia amurensis med ”kompakt form 4 m hög mkt småbladig i södersluttning”. Plantan, ungefär 2,5 dm fick insamlingsnummer SDK 95, höjd över havet knappt 700 m med position N 43˚00; E 133˚00, datum 1997-09-17.
Platsen, och hela landskapet, är botaniskt rikt och har också en intressant fauna. Bland annat hyser territoriet mer än 10 amurtigrar. Det är ett av Rysslands äldsta reservat från 1928 (Lazovsky Reserve). Klimatet är förhållandevis milt för sin breddgrad och det kalkrika underlaget gynnar blomster- och dendrofloran avsevärt. Närheten till kusten – 2,5 mil rakt söderut mot hamnstaden Nakhodka vid Stilla havet – ger ett fuktigare och stabiliserande klimat.
I bergsluttning ned mot ängsmarkerna noterades intressanta perenner som den kraftigt växande, gulblommande spindelstånds Ligularia fischeri, liljorna rosenlilja Lilium cernuum och L. bushianum, Patrinia ruprestris, löken Allium condensatum och praktklockan Platycodon grandiflorus. Bland lignoserna fann vi en av världens nordligaste habitat av kejsarek Quercus dentataliksom mongolisk ek Q. mongolica, amurdeutzia Deutzia parviflora var. amurensis, koreansk smällspirea Physocarpus amurensis, sargentolvon Viburnum sargentii, fjärilsrankan Schisandra chinensis och lönnarterna manchurisk solfjäderslönn Acer pseudosieboldianum och spetslönn Acer pictum (mono). Från samtliga arter insamlades frökollekter vilka i efterhand visat sig vara både härdiga och vackra och borde kunna vara ett värdefullt hortikulturellt tillskott för landet.
Under expeditionen i september 1997 iakttog vi åtskilliga amurlindar i naturen. De var alla mäktiga träd liknande vår storvuxna skogslind Tilia cordata, runt 20 m. Några kanske ännu högre. Den adulta individ jag stötte på nära toppen av Chandalaz-berget uppfattade jag vara uppseendeväckande lågvuxen, mindre än 5 meter mot normala 25. Individen var inte trängd eller nämnvärt beskuggad, men utsatt för vind och torka. Formen på kronan var snyggt oval och med enkelstam.
Bild 1: Tilia amurensis wc Chandalaz södra Sichote-Alin Russia Sep 17, 1997 KV Växthuskullen LH June 22, 2018
I sin nya miljö i arboretet växer den på en uppgrävd höjd kallad Kvarteret Växthuskullen (KV 18). Plantan har givits planteringsnummer 18-49-99 dvs den är planterad på platsen 1999. Närmaste grannar är skogslind Tilia cordata (wc Börholmen Svartsö Uppland planterad 1982), clementinarododendron Rhododendron clementinae, amurrönn Sorbus amurensis (S. pohuashanensis), cembratall Pinus cembra ’Compacta Glauca’, kopparlönn Acer griseum, nejliksyren Syringa tigerstedtii och måbär Ribes alpinum. Denna woodland-miljö är belägen norr om växthuset nära LH:s första damm kallad ”Old Pond” med sin ”Blue Bridge”.
Bild 2: Tilia cordata (left) Tilia amurensis (yellow) Arboretum Lassas Hagar Sep 2, 2017
Här följer några vunna erfarenheter från Svartlögaträdet samt information från ryska forskare.
- Chandalaz-lindens höjd är efter 23 år ca 3,5 meter (noggrannare mått mås tas)
- Småbladig lind med oval krona
- Barkens färg brungrå
- Bladen är hjärtformade, men mått har inte tagits än
- Denna lind har ännu inte blommat
- Utmärkt honungsväxt – den bästa av de asiatiska lindarna
- Mättar luften under blomningen med en behaglig honungsarom
- Bladen äts av boskap och kan skördas i form av kvastar för vintern
- Denna lind invintrar 2 till 3 veckor före vår lokala skogslind (se ovanstående bild)
- Vanligen klart gul färg på löven under hösten
- Mycket köldhärdig, klarar åtminstone växtzon 5. Även frosthärdig. Ryssarna anser arten vara frostbeständig ned till -25˚ … -35˚C. Endast vissa björkarter och popplar tål än lägre köldgrader.
- Uppges kunna bli 300 år
Det nu beskrivna trädet (2020-03-17) har inte nått sin maximala utveckling. Men vad som hittills observerats – närmare ett ¼ sekel senare – är att trädet är mycket svagväxande. För sin art måste svartlögaindividen ses som en form av dvärgträd på egen rot. Formmässigt tycks den likna en vanlig fristående amurlind.
Mycket talar för att amurlinden från östliga Sibirien har ett stort prydnadsvärde om den införs i svensk odling. Ett vackert ädelt lövträd i ett format passande vilken villaträdgård som helst. Synnerligen härdigt och en viktig nektarkälla för bin.
Jag föreslår att Arboretum Lassas Hagars amurlind får sortnamnet ’Chandalaz’ efter fyndplatsen *. Den insamlades den första veckan som Sten företagit under alla sina resor. Kultivaren föreslås heta Tilia amurensis ’Chandalaz’.
- Chandalaz i forna Yttre Manchuriet, rosa på kartan, har en lång historia som religiös plats för olika nomadiska (icke kinesiska) stammar från Manchuriet, redan från 600–900-talet f.Kr. Har rapporterats att man har funnit pärlor och guldstatyer av Buddha i kalkbergets grottor.
Spiraea betulifolia ’Sten’
Spiraea betulifolia ’Sten’ https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/Part-of-interesting-trees-KV-Österbotten-LH-July-3-2019-1024x576.jpg 1024 576 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gVäxtinsamling i ryska Fjärran Östern år 2000
Min första riktigt givande insamlingsresa gick till ryska Fjärran Östern, där jag som styrelsemedlem i Föreningen för Dendrologi och Parkvård (FDP) tillsammans med ledande representanter från Komarov-institutet i S:t Petersburg, främst Gennady Firsov och Vladivostoks Botaniska trädgård genomförde expeditionen i fält mellan 10 september till 2 oktober 1997. Vi startade tidigare och kom hem något senare genom stopp för ytterligare administrativa åtaganden i S:t Petersburg. Expeditionen fick namnet SDK (Swedish Dendrology and Komarov botanical expedition 1997) och de svenska kollekterna numrerades därefter.
Denna resa inriktade sig på insamling av fröer, växtdelar (levande och torkade) och småplantor i sydöstra Ryssland, ”fastlands”-länet Primorsky Krai som gränsar både till Nordkorea och Kina där Vladivostok är länshuvudstaden vid Japanska sjön. Som ett formellt samarbete mellan Sverige och Ryssland hade vi fått vederbörliga tillstånd för ut- och införsel av växtmaterial, därtill tillträde till stängda områden nära gränsen till Nordkorea och norra Kina. Troligen var vi de första västerlänningar som erbjöds dessa tillträden. Ryssland ville vid denna tidpunkt öppna upp sig för vetenskapliga kontakter i Västvärlden och ansåg sannolikt Sverige som lämpligt.
SDK-expeditionen genomfördes i fyra veckolånga etapper. Alla inom Primorsky Krai men i olika väderstreck med Vladivostoks botaniska trädgård som utgångspunkt. Där övernattade vi var gång i enkla lokaler (som nu brunnit ned) och inköpte mat & vodka på lokal marknad. Vi tre västerlänningar – Elisabeth Öberg från Arboretum Norr, geologen Rabbe Sjöberg från Obbola och undertecknad – fick befinna oss på vederbörligt avstånd vid inköpen vilka annars skulle ha blivit mycket dyrare. (Efter min första ansträngning att köpa en back ”champagne” från Armenien istället för vodka mötte jag vid nästa tillfälle visst obestämt motstånd. Det fick bli den starkare drycken, téer, vår egen medtagna Nescafé, mycket färska grönsaker, inlagda gurkor och koreanska nudlar. Allt föredömligt och smakrikt tillagat över öppen eld i skogen nära våra tält).
För att se SDK-expeditionens hela färdväg och de olika etapperna gå in på nätet https://www.dendrologerna.se/utgava/lustgarden-1998/ och ladda ner artikeln Äventyrlig fröjakt i ryska Fjärran Östern sidorna 81–92. Där återfinns även några namn. Försök använda denna karta eller en liknande.
Etapp 1 tog två dygn till vårt slutmål Mt Snezjnaja (på svenska ”snöiga berget”). Mycket intressant sågs och insamlades på vägen dit och åter. Fröet från SDK 6 – björkspirea Spiraea betulifolia – insamlades på detta berg 1350 m 1997-09-12, se nedan under fråga 9.Under denna etapp besöktes flera intressanta platser bland annat ytterligare ett högt berg Gora Golets, ca 1600 m. Vi passerade med bilen över vadställen kantade av frodiga dalar med högväxta choseniapilar (Chosenia arbutifolia) vid Partizansky River och dess tillflöden. Vi kom in i små byar som Breevka och Slinkino där de odlade manchurisk aprikos (Prunus mandshurica) och fjärilsranka (Schisandra chinensis) för eget bruk och förmodligen för avsalu, som hämtats från omgivande natur. Där framställdes enligt uppgifter även Fjärran Österns bästa honung. Binas nektarinsamling pågår endast under två veckor i juli beroende på blomningstiden hos de tre lokala lindarterna manchurisk silverlind Tilia mandshurica, Tilia taquetti och amurlind Tilia amurensis.
Denna björkspirea Spiraea betulifolia med föreslaget sortnamn ’Sten’ insamlades som frö från en liten buske nära toppen av Mt Snezjnaja (på svenska ”snöiga berget”) 1350 m. ö. h. och över trädgränsen. Den växte vid en smal nedlagd ”gruvväg i västsluttning, utsatt läge för alla vindar; inget skydd ens av högre växter” för att citera insamlingsprotokollet. Frökollekten SDK 6 insamlades på berget 1997-09-12. Vi tältade något hundratal meter därifrån och ungefär lika långt nedåt i den begynnande björkskogen av småvuxna Betula ermanii var. lanata (luden kamtjatkabjörk). På morgonen när vi vaknade var hela omgivningen vit av först ett lätt snöfall därpå frost. De omgivande växterna runt spirean var Rhododendron dauricum (vinteralpros), Gentiana triflora (snittgentiana), Clematis (Atragene) ochotensis (amurklematis), Dendranthema sichotense (oreastrum) och Sorbaria sorbifolia (rönnspirea) samt Pinus pumila (dvärgtall) och Rhododendron aureum var. hypopitus (svavelrododendron). De senare var minst 1,5 m höga, några runt 2 m. Från alla nämnda grannar till björkspirean utom björken insamlades fröer eller småplantor. Min bedömning är att den insamlade plantan klarar åtminstone växtzon VI möjligtvis zon VII. Alltså en av de härdigaste plantor våra plantskolor skulle kunna erbjuda.
”Mt Snezjnaja tillhör bergskedjan Sichote-Alin som år 2001 utsågs av Unesco till ett världsarvsområde utifrån dess stora betydelse för den biologiska mångfalden i området. Den stora variationen i skogstyper är ett av de naturvärden som området är mest uppmärksammat för.
Denna variation har uppstått genom områdets klimatförhållanden. Den ena sidan av Sichote-Alin vetter ut mot Japanska havet och har ett mildare maritimt klimat, medan den andra sidan som vetter in mot landet har ett strängare inlandsklimat, där temperaturen kan falla till minus 50 grader under vintern. En annan faktor som påverkar vegetationen väldigt mycket är höjden och de högsta bergen i världsarvsområdet är runt 2 000 meter höga.” (Wikipedia 2009)
Hybridekarna Quercus dentata x mongolica ssp. crispula och Spiraea betulifolia ’Sten’ KV Österbotten LH 2019-06-24. Björkspireans blomning sker på Svartlöga i slutet på juni och någon vecka in juli månad.
Växtplatsen på Svartlöga har ett milt klimat jämfört med det habitat varifrån plantan kommer. Gemensamt för bägge växtplatserna är ett solexponerat läge och stark konkurrens från gräs, perenner och halvbuskar, i Lassas Hagar en mördande ogräskonkurrens. Trots periodvis bristande omsorg har plantan vunnit terräng i arboretet och har skaffat sig karaktären av lågvuxen solitär.
Den växer invid ett dike som mynnar ut i en mindre damm i Kvarteret Österbotten (KV 29). Plantan har givits planteringsnummer 29-14-09. Den omges av karaktärsstarka blivande träd (ännu bara ca 3–4 m höga): nämnda hybridekar och strandek Quercus bicolor samt smällspirea Physocarpus opulifolius ’Diable d’Or’, hängkatsura Cercidiphyllum japonicum f. pendulum. Ganska nära och en del i synfältet växer gulbarrig kinesisk sekvoja Metasequoia glyptostroboides ’Goldrush’, blå atlasceder Cedrus atlantica f. glauca, japansk hänglärk Larix kaempferi ’Stiff Weeping’ och hängcypress Chamaecyparis nootkaensis ’Pendula’. Grannskapet är som förstås variationsrikt och med många hängande träd- och buskformer. Trots det – särskilt under blomningen – står den ryska hängande björkspirean ut i förhållande till grannarna.
Ännu har inga egentliga mått tagits men det bör göras under 2020. Med högst ungefärligt kan plantan beskrivas i nuläget som:
- Höjd 1,1–1,3 m
- Bredd 1,3–1,5 m
- Bred, tät buske med kraftigt hängande grenar och grövre skott; växtlig
- Många tätt sammansittande vita blommor i breda rankor eller sjok under juni och juli
- Små krav på jordmån / anspråkslös, gynnas troligen på näringsrik väldränerad mark
- Användningsområde främst som solitär
- Sol, troligen även halvskugga
Den nu beskrivna plantan (2020-03-08) har inte nått sin maximala utveckling. Den kommer sannolikt att öka i såväl höjd som bredd, än mer om den ges bra skötsel med beskärning mm vilket bör göras fr o m denna säsong. Samtidigt med planteringen sattes i närheten ytterligare ett par-tre björkspireor från olika frökällor insamlade vid samma tillfälle. Tyvärr har två förolyckats vid buskröjning. Men ingen av dem eller kvarvarande visar samma hängande växtsätt och växtlighet.
På marknaden finns idag ytterligare en hängformad spirea (i någon mån). Denna av arten Spiraea cinerea ’Grefsheim’ som fått det svenska namnet norsk brudspirea och status som E-planta. Här en bild hämtad från nätet vilken visar på stora olikheter jämfört med Svartlögaplantan. Den norska spirean har blomställningarna formerade som något hängande smala kolvar. Ett lätt växtsätt.
Som framgår av bilderna har vår ryska konkurrenskraftiga planta ett stabilare växtsätt med kraftigt hängande grenar fulla av vita blommor i breda sjok.
En annan snygg och i handeln vanlig spirea är Spiraea betulifolia ’Tor’. Även den har fått E-status och härstammar från Göteborgs botaniska trädgård. Att den givits namnet Tor hänför sig troligen från en insamling Tor Nitzelius gjort i Japan, möjligen Sydkorea. Namn och ursprunget bör kollas upp.
Även denna kultivar är mycket olik vår ryska från bergskedjan Sichote-Alin men att arten är densamma är lätt att se. Blomningstiden sägs vara maj-juni, alltså ungefär en månad tidigare än vår spirea. Härkomsten har förmodligen en betydelse. Blommorna sitter här i runda klasar. Den är något mer lågväxande.
Min fru Barbro föreslår att Arboretum Lassas Hagars björkspirea får sortnamnet ’Sten’. Den insamlades den första växtinsamlingsdagen som Sten företagit under alla sina resor. Kultivaren bör heta Spiraea betulifolia ’Sten’ och erbjudas på marknaden som en föga krävande lågvuxen och utpräglat hängande busksolitär särskilt lämplig för mindre trädgårdar.
20 years of plant introduction to Arboretum Lassas Hagar in a remote Swedish island
20 years of plant introduction to Arboretum Lassas Hagar in a remote Swedish island https://www.lassashagar.se/wp-content/uploads/2020/03/Magnolia-sieboldii-wc-May-21-2004-Myohuang-North-Korea-KV-Signes-Lunden-LH-June-28-2015-1024x750.jpg 1024 750 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gSten Ridderlöf
Foundation Arboretum Lassas Hagar, Svartlöga, Sweden
Abstract: During two decades Sten Ridderlöf, the founder of the arboretum, have made 15 plant hunting expeditions outside Europe to places on high latitudes in northern and southern hemispheres. The target was to find the hardiest provenance of some selective species, e.g. the Japanese emperor oak (Quercus dentata), the Japanese Big Leaf Magnolia(Magnolia obovata), apricot (Prunus armeniaca) or the Lenga beech (Nothofagus pumilio) that will succeed in the harsh Nordic climate. Due to the increasing garden interest the Swedish Nurseries import substantial amounts of lignoses every year from the Continent and UK. Not a few of these well-known trees failed after an extra severe winter because their provenance originated from a too southern or continental habitat suitable for the Continent but not for major parts of Sweden. The costs of failure both in the trade and for the consumers result in an unnecessary chariness. Some highly decorative but rare species have not been proved at all for the fear of failure. The most rewarding expeditions to test new trees in our experimental island garden went to Russian Far East, Korean Peninsula and high mountains in central China (Taibai Shan).
Keywords: Arboretum, Lassas Hagar, Sten Ridderlöf, plant introduction, plant hunting, Kunashir, Taibai Shan, Myohyang-san, fully hardy
Localization of the arboretum and its climate
A four hours boat trip or 70 km from Stockholm City to north east you find Svartlöga in the Baltic Sea. It is an isolated island 3 x 1,5 km of land surrounded by vast open seas to other islands and the Baltics. A century ago the island had a population of 120 persons of fishermen, hunters and small farmers. Today only three men live there permanently. There is no electricity on the island except solar panels. And water came from bored or dug wells. As arboretum owners we have to rely only on rainfall and a relative higher humidity. That will also be an ultimate test for new plants.
The localization with the open sea around produces a maritime climate. Compare to the mainland it is characterized by a late spring, cooler summer, warm autumn and mild winter. According to the Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) measurements of climate-data 1961-1990 is the annual temperature 6,0 °C, precipitation 450 mm and 1900 hours of sunshine. The growing season (>5 °) is 180 days per year. Lowest temperature is -24,6 °C from 1942. Next long-term measurements from SMHI will cover the period 1991-2020. The new data will surely increase all figures due to the climate change. We have already noticed especially milder winters and a one month longer growing season. Until now the average temperature has increased with +1°.
The geographic position for the arboretum is: N 59°34´14´´; W 19°03´16´´. Our northern position is approx. on the same latitude around the world as Cape Farewell on southern point of Greenland; north of Labrador; middle of Hudson Bay; north of Rocky Mts. and south of Alaska; northern Kamchatka; Okhotsk; Serov town, Sverdlovsk oblast and south of St. Petersburg. From a geobotanical point of view we gain a lot of the warm Golf Stream passing by and winds mostly blowing from south west. But we still have the northern day and night cycles of light.
Short history & nature
I arrive the first time to the island not as an arboretum owner but as a bird-ringer and ornithologist (though banker was my formal profession). It was in June 1974. My wife and I were highly impressed of the varied, soft landscape. When walking around we found pastures bordered with old stone walls, open meadows and small rocks surrounded by mainly deciduous forest of Alnus glutinosa, Betula pubescens and Fraxinus excelsior and jungles of Juniperus suecia. From many spots we admired the open sea with its free horizon. The beaches consisted of fine sand and smooth rocks carved during the ice age. Following year we hired a cottage and did so for the next five years. During my eager birdwatching I observed the most beautiful and sheltered places on the island. Later that experience came in well where to find a suitable place for our arboretum.
1980 we bought a small property without any house west of the old Svartlöga village. We opening up the former meadow by cutting an alder-forest, digged up an old dyke and cut the man-high grass now covering the rest of our property. We started to build a summerhouse. And that year we also made our first tree-plantations, a dark red Acer platanoides ’Faasen’s Black’ and an imposing Aesculus hippocastanum of 4 meters high (now 22 m). Both trees were earlier planted close to the Royal Palace of Stockholm. When restoring the historic King’s Garden (Kungsträdgården) they were sold out. Now they got a new place in front of our house.
To build the house with outbuildings took much of our effort the following years. But every year we made more plantations when the property came into a better condition – open but sheltered, less weedy and with a fertile soil. Around 100 new lignoses were planted almost every year but normally small ones or just seedlings.
Soon we noticed interesting opportunities with the ground around our property. Certainly there were obvious problems too. The nearest three hectares of land was surrounded by low rocks and substantial aspen trees Populus tremula and in the bottom wetlands or swamps overgrown by birches and alders and many others, like Salix species and the very difficult weedy Prunus padus. We bought the land for small money.
When thinking what to do we found a map from 1842 which showed that this lowland was a former basic lake. From another map we noticed that the farmers some 50 years later had lowering the lake, digged a dyke to the sea for cultivating new land. But when all the Svartlöga population left the island during 1950s and 60s the land went back to old stages. The ground became wet especially in the springtime but dried up in the summer. Anyhow a difficult place to grow new trees.
Landscaping
Our goal was to dig out the wet parts. Use the soil masses and sculpture a new landscape. Within a numbers of years one lake and 10 ponds were digged, all connected to the open sea via the dyke. The ponds and lake have a deep of 1,3 to 2,5 meters. Three small islands were made. From the huge masses of clay, sand and topsoil several hills (up to 5 m high) were constructed in a way that suit plantations of tender or sun loving trees on the slopes. Two Japan-orientated bridges were built as well as some transport-bridges and two stone-bridges. On a few spots we made Stepping stones for easy crossing the dyke or a small pond. On the top of some hills we built an orangery, a green house and a pavilion. A positive side effect of all digging is the establishment of a water garden with the total area of approx. 1,5 hectares. It is resulting in a surface open and calm and valuable for the biodiversity and not to forget, an esthetical focus for visitors.
Main purpose for all activities is: Make it beautiful! And let the new, rare and decorative plants have the best possibilities to adapt to the new milieu.
Inspirations
After the initial simple plantations we searched not only for more unusual trees but also very specific and often wild collected ones. My search led to skilled persons in institutions nearby as the Swedish University of Agricultural Sciences in Alnarp, Gothenburg Botanical Garden, Arboretum Mustila, Tallinn Botanical Garden and Botanical Gardenof the V.L. Komarov Botanical Institute. All these persons and institutions have had big impact on what have been planted in our arboretum. Furthermore I have been participant in some of their plant expeditions around the world.
The network increased gradually through visiting hot spots in the nature or the world’s finest arboreta. A special interest has been Japanese Gardens for their excellent design.
My interest to grow seeds led me join some international societies. Particularly useful have been Magnolia Society International (MSI), International Oak Society (IOS) and International Dendrology Society (IDS). Also the Swedish Society for Dendrology and Park Culture and the Swedish Rhododendron Society has been important for the collection of trees and shrubs in our arboretum. I have organized expeditions with these societies for example in Europe, Patagonia and Japan.
Plant criteria & Arboretum today
Most of the plants in the arboretum have a garden origin. At the moment we estimate to have 2500 woody plants in the arboretum area of 5 hectares. During the first 15 years was it particular important to fill up the new hills and around the ponds to stabilize the area and get a presentable garden. Unfortunately we haven’t the time to wait for our seedlings to grow up. But the plantations were instead very selective and usually consisted of rare species sold or donated from the mentioned institutions. One criterion, still accurate is that every tree or shrub ought to be decorative in one way or another for example in blooming, leaf shapes, plant form, general character or autumn colours. We also preferred that the plant should be rare in Swedish nursery trade so visiting people could get a new experience.
Pretty soon four plant families dominated our interests and still do: magnolias, oaks, rhododendron and maples. Not far behind fascinated us some evergreen families like larches, pines, cedars, firs and hemlocks. Over the years many other pop up but these are the most commonly planted, although in small numbers due to lack of space.
Unlike some botanical gardens and arboreta we are not afraid to plant cultivars, especially from the interesting magnolia breeding programs (i.e. D. Ledvina) in USA. We have grown such seeds every year since 1992. Tree-species take long time to fruit, around at least 25 years in Scandinavia, so we still have to wait for the blooms. But shrubby species like Magnolia sinensis, M. wilsonii and M. sieboldii have already showing off beautifully. Our general experience is that visitors – students or the ordinary public – became more interested of the other trees if the arboretum includes such spectacular elements. At the moment there are hundreds of magnolias planted to show off in the future.
Plant hunting concept
Early in my “green career” I understood that plant expeditions will be very valuable for the arboretum. It suited me also though I love both the nature and some adventures¹. 1990 I contacted SMHI and ask the institute to point out all areas in the world which have approximately the same climate as the islands in the archipelago of Stockholm or near Stockholm.
Later same year the State meteorologist sent me two maps¹. One sketches areas, including mountain plateaus, in the western hemisphere and one in the eastern. These maps included South America and Australia/New Zealand. Since then the maps have been somewhat of a lodestar for my travelling to collect the hardiest provenance of a specific, beautiful tree-species. That has been the goal for our travels during two decades.
An interesting side effect is that all sketched places on the northern hemisphere-map are far more southern situated than our arboretum. Looking for an exotic species from a more diverse flora than the Scandinavian we often, by this way, found the species growing on their most northern habitat of its distribution.
Monitoring the expeditions
Instead of describing the plantlist of all interesting and rare species growing in Lassas Hagar this article will concentrate of what is left around 15 years after the plant or seeds were collected abroad and planted in the arboretum.
By following the map guide I have done 15 plant expeditions outside Europe. In general the material from the Southern hemisphere has shown very poor results. I presume it depends on a combination of difficult handling during a long and ongoing expedition and the journey home, different growing seasons and that the plant material is not suitable enough to stand the long Swedish winter not seldom with deep ground frost. That is the main reasons, but I also think our handling in the island Svartlöga is not optimal due to the lack of heating, watering and that we could not stay in the island for long times. We need to go to mainland to shop petrol, food etcetera.
On the other hand the results from the collected seeds and plants from north-east Asia are that much better. Especially the material from Kunashir Island and south Sakhalin in Russia seems to be the most excellent for growing in south of Sweden and probabely all around the Baltic Sea. We have tested a small material from North Korea and these plants seem to be very adapted to our conditions. Trees and shrubs from the mountain areas in South Korea as well as the south coast of Primorsky Krai and high mountains in central China (Taibai Shan, Shaanxi province) respond also well. Our experiences from Japan and Yunnan in south China are more variegated. Curious enough plants from the isolated Korean island Ullung-do showed an unexpected hardiness. Probabely as a parentheses but a handful Camellia japonica from this island still survive after five years in the Swedish archipelago.
In the following are reported the actual living trees and shrubs collected by myself. Can be interesting to judge what is adapted direct from the nature compare with what has been gardening since many generations ago. An expedition in October 2014 to New England and the Appalachians in USA is not counted because of the short time. But there are lot of sprouts at the moment from some oaks species originated from Shenandoah Mountains (Quercus montana, Q. alba).
The list below shall be read as: Year, Expedition and leader, species, number of living trees, collecting place and a personal judgement of the plant condition. All of the mentioned plants have survived at least one severe winter. In February 22, 2010 the temperature was -21,0 °C.
1997 Russia – Primorsky Krai Leader: Ludmila Psjennikova
Sorbaria sorbifolia 1 Mt Snezjnaja 1350 m (grows too well, many seedlings/weedy)
Pinus pumila 2 Mt Snezjnaja 1350 m (slow growing, never any damages)
Spiraea betulifolia 5 Mt Snezjnaja 1350 m (never any damages)
Acer tegmentosum 1 Mt Snezjnaja 1250 m (never any damages, give seeds)
Weigela middendorffiana 3 Mt Golets 1300 m (blooming, no damages)
Sorbus amurensis 1 Mt Golets 1300 m (good condition, never any damages)
Acer mandshuricum 2 Partisanskaya River 500 m (fully hardy)
Populus maximowiczii 1 Partisanskaya River 550 m (fully hardy)
Schisandra chinensis 1 Slinkino Village 300 m (fully hardy)
Quercus dentata 1 Chandalaz 700 m (alive, but slow growing, no winter damages, too dark position)
Tilia amurensis 1 Chandalaz 700 m (mother tree 4 m with small leaves; this small tree have had blooms 2015, no damages at all)
Paeonia obovata 1 Chandalaz 700 m (a beautiful perennial, blooming every year)
Pinus koraiensis 2 Chandalaz 750 m (1 tree grows well, the other more slowly, fully hardy)
Taxus cuspidata 6 Kievska Village ex Petrov Island, Lazovskij Reserve (all in good conditions)
Juniperis rigida var. nana 2 Beach near Petrov Island 50 m Lazovskij Reserve (in good conditions)
Larix gmelinii var. olgensis 3 Tjernaja River mouth (fast growing trees with cones, no damages)
Abelia koreana 3 Milogradovka Waterfall (blooming, no damages)
Abies holophylla 1 Milogradovka Waterfall (no damages)
Acer ukurunduense 1 Milogradovka Waterfall 700 m (a beautiful ex. gives seeds every year)
Prunus armeniaca var. mandshurica 5 Village after Milogradovka Waterfall (fully hardy)
Rhododendron schlippenbachii 3 Gamov Peninsular 100 m (first blooming 2015)
Pinus densiflora 1 Gamov Cape, Chasansky district 100 m (fully hardy)
Acer barbinerve 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (fully hardy)
Chosenia arbutifolia 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (some years winter damages)
Salix hultenii 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)
Salix schwerinii 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)
Picea ajanensis 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300m (fully hardy)
Acer mono 1 Upper river Nezhinka Nadezjdinskij District 300 m (grows very well; gift from Gennady Firsov)
Aristolochia mandshuriensis 1 Nadezjdinskij District 300 m (hardy & healthy)
1998 New Zealand – South Island Leader: Heike Tamm
Pododocarpus nivalis 1 Southern Alps South Island (often winter damages)
2000/2002/2006/2008/2009 Patagonia – South Argentina/Chile Leader 2000: Heiki Tamm;
Other years: Sten Ridderlöf
Nothofagus pumilio 3 southeast Tierra del Fuego (1 plant unhurt, 2 often winter damages)
Nothofagus antarctica 3 southwest Tierra del Fuego (1 plant unhurt, 2 some winter damages)
Nothofagus betuloides 1 N Ushuaia Tierra del Fuego (doesn’t grow but alive)
Ribes magellanicum 1 N Ushuaia Tierra del Fuego (grows slowly but no damages)
Araucaria araucana 4 Puerto Montt S Chile (grows slowly, often winter damages)
2000 Russia – Kunashir Island & Sakhalin Leader: Alexander Taran
Vitis coignetiae 5 near hot spring SW Kunashir (produce grapes yearly, fully hardy)
Quercus dentata² 15 SW Kunashir shore (grows very well, no damages, fully hardy. Probabely the best in Scandinavia)
Quercus dentata x mongolica ssp. crispula² 10 SW Kunashir shore (grows very well, no damages, fully hardy)
Magnolia obovata 15 SW Kunashir (grows very well, no damages, fully hardy)
Pinus pumila 4 SE Kunashir near shore (slow growing, fully hardy)
Spiraea betulifolia “compactum” 2 On the volcano slopes near Ozerne Lake SW Kunashir (fully hardy)
Abies sachalinensis 1 “Silverwood” near Yuzhno-Kurilsk Kunashir (fully hardy)
Juglans ailanthifolia 2 ”Redfield” W Sakhalin (grows very well, fully hardy)
Larix cajanderi 2 S Sakhalin (1 grows very well, the other slower, too dark position)
Quercus crispula 25 N Dolinsk near the coast SE Sakhalin (grows very well together with Viburnum sargentii, fully hardy. All plants from this collect throw their leaves in the autumn 7-10 days before Q. crispula from Kunashir Island, some 500 km south away).
Viburnum sargentii 1N Dolinsk near the coast (grows very well together with Q. crispula)
Juglans ailanthifolia 1 Vladivostok Botanical Garden (grows very well, nuts)
Acer pseudosieboldianum 5 Vladivostok Botanical Garden (grows very well, but slowly)
Pinus x funebris 3 near Chanka Lake 250 m (grows well, often cones, fully hardy)
2004 North Korea Leader: Sten Ridderlöf
Magnolia sieboldii 1 Myohyang Mts. 850 m (grows very well, blooming, fully hardy)
Quercus serrata 1 Myohyang Mts. 850 m (fully hardy, grows very well; best? in Sweden)
Acer pseudosieboldianum 1 Myohyang Mts. 850 m (fully hardy, grows stronger than the Russian ones)
Magnolia sieboldii 1 Cajun Inner Kumgang Mts. 600 m (grows very well, blooming, fully hardy)
Ginkgo biloba 2 KCBG (Korean Central Botanical Garden, Pyongyang) (grows well but slow)
2004 China – Taibai Shan Shaanxi Province Leader: Magnus Svensson
Rhododendron aureodorsale³ 10 Taibai Shan Shaanxi 3400 m (no damages, grows well)
Rhododendron purdomii³1 top of Taibai Shan (no damages, grows well)
Rhododendron pachytrichum 1 Top of Taibai Shan 2900 m (no damages, grows well)
Rhododendron concinnum many Top of Taibai Shan (no damages, grows well)
Pinus armandii 1 Taibai Shan 2500 m (no damages, grows well)
Abies delavayi 1 Top of Taibai Shan 3200 m (no damages, grows well)
Paeonia veitchii 2 Top of Taibai Shan 3200 m (no damages, grows well)
Pinus bungeana 4 Yangling Shaanxi (2 grows well, 2 not so well, others have died back)
Pinus tabuliformis 4 Yangling Shaanxi (4 grows well)
Prunus armeniaca 3 Yangling Shaanxi (3 grows well)
Styphnolobium japonicum (syn. Sophora japonica) 2 Yangling Shaanxi (2 grows well, others have died suddenly)
2005 China – Yunnan Leader: Sten Ridderlöf
Abies sp. (forrestii var. georgei)3Yulong Xue Shan 3200 m, Lijiang Yunnan (some winter damages)
Rhododendron sp. 1 Yulong Xue Shan 3000 m, Lijiang Yunnan (a few winter damages)
2007 Japan Leader: Hideaki Ohba
Quercus serrata ssp. mongolicoides⁴ 8 near Toyota City, Aichi Province (grows unexpectedly well)
Quercus aliena 4 near Shiroishi Castle in Miyagi prefecture Honshu (late development every year)
Quercus crispula (2 large collects) from Mt Nikko, Honshu and Ebino plateau, Kyushu (some winter damages almost every year)
Quercus acutissima (1 large collect) Nagoya (some winter damages almost every year)
Quercus variabilis (2 large collects) Nagoya and Toyota City (some winter damages)
Quercus phillyreoides (1 large collect) near Kochi, Shikoku (survived only a few years, all dead now)
Quercus serrata (9 large collects) Mt Zao near Sendai (1400 m) and Nagoya, Honshu (some winter damages)
Magnolia salicifolia 4 Mt Zao, Honshu 1200 m (4 grows well)
Stewartia monodelpha 1 Ebino plateau, Kyushu (grows well)
Acer palmatum 15 from 300 years trees in Koishikawa Botanical Gardens, Tokyo (grows well)
Acer japonicum 1 Mt Nikko, Honshu (grows well)
Acer tschonoskii var. australe 25 Mt Zao 1400 m, Sendai Honshu (grows well)
Acer palmatum var. amoenum 10 Mt. Nikko Honshu (grows well)
2010 South Korea Leader: Chin-Sung Chan
Fraxinus chiisanensis 6 Jirisan Mts (grows well, hardy)
Fraxinus rhynchophylla 1 near Phoenix Resort Condominium1040 m (grows well, hardy)
Sorbus racemosa ssp. pendula 1 Ullung-do (grows well, probabely hardy)
Lindera obtusiloba 1 Ullung-do (grows well)
Camellia japonica 4 Ullung-do (still alive, grows slowly, a chance)
Fagus japonica var. multinervis 6 Ullung-do (grows well, uncertain hardiness)
Pinus parviflora var. parviflora 3 Ullung-do (grows well)
Acer mono ssp. okamotoanum 2 Ullung-do (grows very well)
Quercus variabilis (1 large collect) Mongok (some grows well)
Quercus mongolica ssp. mongolica /Q. mongolica ssp. crispula (1 large collect) Odaesan Mts. (grows well, fully hardy)
Betula smidtii 5 Odaesan Mts. (grows well, no problem at all, fully hardy?)
Pyrus ussuriensis 1 Jirisan Mts (grows well, fully hardy)
Sorbus ulleungensis 1 Ullung-do (grows well)
Rhododendron schlippenbachii 10 Mt Jirisan (grows well, fully hardy)
Viburnum bitchiuense 2Mongok (both very small)
Acer barbinerve 5 Taebaek Mts. (strong growth, fully hardy)
Acer tegmentosum 2 KNA (Korean National Arboretum) (strong growth)
Quercus aliena (1 large collect) Mongok (still in seed pots)
Quercus variabilis (1 large collect) Mongok (still in seed pots but hardier than the Japanese collects)
Quercus mongolica maybe a hybrid with Q. serrata (1 large collect) Phoenix Gondola (still in seed pots but hardier than the Japanese collects)
Quercus dentata 2 collect Mongok (slow growth)
2011 Japan Leader Sten Ridderlöf
Pinus pumila x parviflora var. pentaphylla 50 seeds still growing from top of Mt Jizo, Sendai Honshu (grows well)
Rhododendron brachycarpum 20 seeds still growing from top of Mt Jizo, Sendai Honshu (grows well)
Quercus serrata (1 large collect) near Okayama Honshu (a few grows well, most winter damages)
Larix kaempferi 4 Mount Fuji 2400 m Honshu (grows well, fully hardy)
There are several collects of different species in seed boxes not mentioned obove. Seeds and small plants have been donated to others and are not followed up.
Some comments
It is interesting to notice how relative few of the original plantations which still are alive after 10 to 15 years. Part of it depends on our small staff. We are only two persons (me & my wife) running the arboretum in half time and of course the lack of electricity and running water don’t help us. The big threats are extreme summer dryness, rubbing male roe deers and water voles. The minimum winter temperature is normally not the problem but plant species from continental areas don’t do their best here.
Example: Quercus dentata from Chanbaishan N China, age 19. This plant freeze down every winter like a perennial compare to a 15 year plant from Kunashir which is perfectly hardy. That plant, like its siblings, are now 2,5 to 3,5 meters and higher than their shrubby mother plant from the shore of the island.
Some losses are sad, not only lignoses but also others as the Nelumbo nucifera from Primorsky Krai. On the other hand much of the surviving trees like Magnolia obovata and other magnolias, oaks, maples, beeches, walnuts, pines, larches take gradually over the scene. Understory plantings of azaleas and other rhododendrons make it beautiful and diverse. But we are glad to spare the open vistas through the surfaces of the lake, several ponds and some large lawns.
Our concept is not to show plants for example in geographic divisions. Nor we gardening perennials or have a systematic section. We leave such presentations for other organizations. It takes too much effort and can be cluttered in a small space. Healthy, rare and beautiful trees & shrubs is our simple rule! A visit in Arboretum Lassas Hagar shall be an aha-moment of beauty and calmness and lot of learning.
¹ Ingvarsson, Nina and Norgren, Sofie. 2008. Handbok för växtsamlare (Hand book for plant hunters). Other thesis, SLU. Swedish University of Agricultural Sciences http://ex-epsilon.slu.se/id/eprint/2953 (in Swedish except the abstract in English)
² Ridderlöf, Sten. 2009. Intressanta och härdiga ekar i Nordostasien (Interesting and hardy oaks in North East Asia). LUSTGÅRDEN 2009 Pages 93-108 (in Swedish)
³ Ridderlöf, Sten. 2016. Höghöjdsrododendron på Taibai Shan (Rhododendron on the top of Taibai Shan in China). RhodondendronBladet Nr 1 2016 Pages 6-16 (in Swedish).
⁴ Ridderlöf, Sten. 2010. På jakt efter åtråvärda ekar i Nordostasien (Plant hunting for disarable oaks in North East Asia). LUSTGÅRDEN 2010 Pages 51- 66 (in Swedish except the abstract in English)
Gennady Firsov Chandalaz Lasori Reserve Primorsky Krai Russia Sep 16, 1997 (photo by Sten Ridderlöf)
Embothrium coccineum Lago Nordenskjöld Torres del Paine Chile Nov 18, 2002 (photo by Sten Ridderlöf)
En gårdsplantering – från sliten asfalt till prunkande oas
En gårdsplantering – från sliten asfalt till prunkande oas https://www.lassashagar.se/wp-content/themes/corpus/images/empty/thumbnail.jpg 150 150 Sten Ridderlöf Sten Ridderlöf https://secure.gravatar.com/avatar/f9b34fe648f2b54b8766d451882b7edf?s=96&d=mm&r=gNär familjen Ridderlöf flyttade från Lidingö till Stockholms innerstad 1988 byttes det moderna villaboendet och trädgårdsgrönskan mot en högborgerlig sekelskifteslägenhet utan hög traditionell komfort. Rum i fil med stuckaturer, 3,50 m i takhöjd, utsökt vackra kakelugnar, dekorativa dörröverstycken och träpaneler. Serveringsgång, isskåp och köksskåp i original med mera. Nästan allt från åren 1899 till 1901. Det blev vår nya innemiljö.
Gården däremot upplevdes som en sovjetisk kvarleva där tidens tand gjort sitt. Gråbeigea murar som flagnat av mot kvarterets övriga fastighetsmurar. Asfalt på hela gårdsytan utom två lanterniner som släppte ner ljus till källarplanets förutvarande segelmakeri. Numera enbart källarkontor. På murarnas väggar kunde spår skönjas från fasta soptunnor och inte mindre än 11 avträden. Dessa hade förstås avlägsnats vid en totalrenovering av fastigheten i mitten på 1970-talet. Åt gården gjordes inga förbättringar utom asfalteringen och att en rejäl piskställning fick inta ytan.
Nyinflyttade som vi var fanns det mycket att åtgärda i lägenheten. Dock utan några tidsförvanskade ingrepp. Efter några år när ett par damer, för övrigt de enda som använt piskställningen, flyttat från bostadsrättsföreningen tog vi itu med att försöka försköna gården. Vi tog in ett förslag på disposition och planteringar från ett landskapsarkitekt företag. Men vi ansåg det inte uppfylla föreningens behov och var därtill för kostsamt.
Istället gjorde vi det själva. Sten Ridderlöf fick ansvaret och började med att i studiesyfte besöka ett par andra föreningar som renoverat sina gårdar. Därpå kontrakterades forskningsledaren vid Alnarp Kenneth Lorentzon för valet och leverans av växterna utifrån Stens önskemål. Barbro & Sten svarade för designen och många starka armar hos föreningsmedlemmarna fick ta i och skruva ihop timmerstommarna, skottkärra in tonvis med jord och gödsel från lastbil på gatan till planteringsformarna på gården. Ett plåtslageri i huset konstruerade ingångsbågarna i armeringsjärn för klätterväxter och trädgårdsbelysning. Åtskilligt annat fanns förstås på agendan. Allt gick ganska fort och medlemmarna var väldigt nöjda med vad som åstadkommits och sina inte obetydliga insatser. Slutkostnaden blev ungefär hälften av det offererade förslaget, dubbelt så mycket växter som i offerten och inte minst – betydligt intressantare växter.
Efterhand har önskemål framförts om att gårdsytan borde få fler planteringslådor. Detta då många var förtjusta i det gröna rum som skapats och som används ganska flitigt under sommaren. Fler lådor byggdes när vi senare lade ut trädäck i det ”inre rummet” med sin sittgrupp och när bottenlägenheterna fick egna altaner på gården. De nya lådorna har blivit goda avskärmare.
Många i bostadsrättsföreningen har frågat efter en lista över de planterade växterna. De ser ju med egna ögon färgprakten under hösten eller t. ex de ofattbart stora, exotiska bladen hos junimagnolian eller rostvinet som klättrar på balkongräcket. Det förvånar inte när nya medlemmar kommer in i föreningen. Men även de som varit med längre vill gärna bli uppdaterade. De är uppenbart intresserade och nästan stolta trots att det finns en gammal lista. Men vi har ju ökat antalet planteringslådor från 7 till 11 och därmed fler exklusiviteter. Så här kommer den nya planteringslistan!